Trollpack - Bodens förening för levande rollspel

1. Kläderna: För soldater i Knektakademin gäller svart och gul Tabard, se bilderna i fotogalleriet. Människornas kläder i övrigt är medeltidsfantasy, “Vanliga lajvkläder”. Närmare information om detta finns i våra klädregler. Minns att det nu varit Krig i två (2) år och att många fått fly från gård och grund. detta ska synas, alltså vill vi inte se några finfllose trasor på härdade soldater och svultna flyktingar. Tänk tyska och ryska arbetarläger så får ni en idé om misären.

För spejarna: Ni är det skabbigaste packet i kampanjen. Ni bor under bar himmel, ni är i strid mest hela tiden och ni ska så slitna och läskiga ut som ni kan. Bordsskick, maner, uppfostran och rena kläder kan ni kasta ut genom dörren. Spejarna är i alla andras ögon samhällets avskum och det sörjs inte så mycket om dom skulle råka dö innan freden kommer.

För Gauler (Varjager): Yllekläder, grått, brunt, svart och naturfärger. Gärna tovade kläder. Eventuella broderier med hästmotiv. Varg och rävpäls. (se bilder från frustarnas tid.)

2. Grundfärgerna skall vara enligt följande: Xal bor har kläder i svart och gult. Hertig Alriks trupper, dvs. Knektakademin har det också, fri färgsättning, men eftersom märkeralverna är så hatade, så undviker
ni troligen nogsamt att förväxlas med dem vad gäller färger och form på kläderna. Kom ihåg att ALLT
som ser ut som de s*atans svartbloden är pest och pina och skall utrotas på fläcken!

3. Aktivt rollspelande utifrån gruppens grundintrig & egen intrig

Rollspelandet ska sättas främst, att ge andra en bra känsla och lajvupplevelse är bland det bästa man kan åstakomma på ett lajv.

4. Läs på Det Enda Landets histroia. Ni lever ju kortare liv, och det är inte lätt för människor att minnas sådant som hänt, men de senaste årens händelser bör man ha ett hum om. För Talantier gäller även att ni ska ha läst SAGOR FRÅN TALANTA. Tänk på att Elaria är ett krigsdrabbat rike just nu, lyckliga stunder kommer inte ofta och gör dem det över huvudtaget blir dem inte långvariga. Mörkeralver och allt som associeras med dem är grunden till all ondska här i världen.

SAMHÄLLSTRUKTUR I DET SOM ÅTERSTÅR AV DET ENDA LANDET, FÖR MÄNNISKORNAS DEL:

Feodalsamhälle:

Det tidigare så rika Elaria, det end landet har fått se sin historia & samhällstruktur slagen i spillror av de framstormande mörkeralverna. det som återstår av det som en gång var ett rikt land, med feodalsamhället som grund är Hertigdömet XAL, den provins där Hertig Alrik härskar med Drottningens goda minne. Hertigen står närmast under Drottningen och spillrorna av de adelsätter som en gång regerat Elaria har samlats runt honom i XAL för att bidra med sina kunskaper för att försvara det som återstår att försvara.

Familjen: Är oerhört viktig, men i dessa tider av nöd, då männsikorna är så illa trängda som de är , så är det att vara MÄNNISKA bland de största och viktigaste. Gamla fiendskaper grävs ned, och lojaliteten med sitt eget folk kommer fram som det främsta.

Religion: Beroende på vartifrån man stammar i Det Enda Landet, så tror man på olika saker. Genersellt kan man säga att ju längre söderifrån man kommer, ju starkare är Gudinnetron, och ju längre norrifrån man kommer är det Draken som gäller. Detta är dock inte hela sanningen, då det ser ut som så, att stora delar av adeln fortfranade är Gudinnan trogen.

Adelsätterna är:

Lebannon: Konung Jerkers ätt, härskarätten som enligt Gudinnans fördrag med de fem folken ska vara den som sitter på tronen

Silverastierna: Provinsen Skandares regentätt. Leds av Miranda Silverastierna, spårlöst försvunnen sedan en tid tillbaka, vissa rykten går det om hennes försvinnande.

Gråstierna: en ättsom varit i skuggan av Silverastierna länge. Har dock fått dela på makten över Skandar med Silverastierna. Dessvärre har de inte så mycket att regera över längre, då Skandar är i Mörkeralvernas händer.

Silverklinga: Drottning Solrindsätt. Hertig Alrik Aftentid, Hertig av Xal

Lantz eller Lanza: Såvitt man vet är den enda överlevande i ätten Lantza den lille Loke Lanz som nu befinner sig i tryggt förvar hos Hertigen i Xal.

Fyrklöver: en adelsätt som representeras av Ia Fyrklöver, i Hertig Alriks tjänst.

Andra vikiga ätter/folk

Varjagerna: de stolta folket i Provinsen Gaul. Ledare för varjagerna är Drottning Solrind Silverklinga den Visa.

Urvfredne: ätteöverhuvud: Strula Ulvfrende. Drottningens förkämpe och goda vän.

Månskuggans klan: ätteöverhuvud: Hrolf Runarsson

KORTVERSIONEN (om du inte kommer från Gaul)

Varjagerna är indelade i ätter. Varje ättöverhuvud ingår i varjagernas råd där beslut som rör hela folket tas och tvister mellan ätter löses. Varjag betyder “Vargkrigare” och även om folket har en lång historia av fred är de dugliga krigare eftesom de ständigt försvarar sig mot rövare och fått slå tillbaka anfall från bergsmännen i norr. En del tar tjänst vid Knektakademin och blir soldater i Hertig Alriks armé. Ryktbara krigare såsom Sturla Ulvfrände och Hrolf Runarsson kan ta tjänst i konungens livgarde.

Varjagerna tycker att magi är naturligt och behandlar magikunniga med respekt.

Klargörande: Folket i Gaul kallar sig själva för Varjager!

LÅNGVERSIONEN (För Varjagerna= Gauler)

I Gaul är livet hårt och strävsamt man lever som nomader som vallar sina får, rider över hedlandskapen för att vakta sitt land och sina liv för faror utifrån. Man är rädd om vad man har, tar tillvara på vad som är gott såsom sin familj och sina fränder, sitt vackra land och framför allt sin frihet. Gaul har haft fred så länge man kan minnas, men freden har inte varit gratis. Att ständigt se till att inte rövare och andra fridstörare tar sig in i lägren för att stjäla, att då och då slå tillbaka anfall från de underliga bergsmännen i norr och de ständiga skärmytslingarna i gränstrakteran har gjort folket i Gaul till krigare. Man kallar sig Varjager, “Vargkrigare” då en del av folket visat sig kunna gå i varghamn under stridens hetta. Man litar inte på främlingars ord utan ser hellre till deras handlingar, vad har de gjort för att förtjäna tillit? Detta gör att folket ter sig fåordiga och karga för utomstående. Inom familjer och tillsammans med sitt folk ser det halt annorlunda ut, man samlas på kvällarna och lagar mat tillsammans. Man sitter runt elden och sjunger om livet, den vackra heden eller om saker som hänt. Ibland berättas sagor och man pratar om allt som hänt under dagen.

Hantverk av olika slag är vanligt. Man tillverkar kläder av ull och har vackra mönster på band och broderier som går i arv. De flesta verktyg tillverkar man själv. När man reser mellan olika läger ser man nästan alltid folk som arbetar med något, att gå sysslolös anses konstigt och om någon sitter utan arbete tror folk att personen grubblar på bekymmer och erbjuder sin hjälp. Att vara skicklig på ett hantverk anses intelligent på samma sätt som skaldekonst.

Föruom fårskötsel lever man av handel. Man byter hantverk, fårskinn och kött mot varor man inte kan odla eller tillverka själv, det växer inte så mycket annat än gräs och buskar. Det finns marknadsplater vid knutpunkter längs vägarna som går genom Gaul, en del bofast folk har slagit sing ner här och håller med stallar och värdshus för förbipasserade. Varjager syns ibland till på dessa, det är bra ställen att få nyheter på och man kan träffa på underligt folk att berätta om vid elden när man kommer hem.

Folket kan tendera att vara övermåttan stolta, det gör en del lättredade och snara till hämnd, då krävs parlamenterade, övriga mer sansade klanmedlemmar kan berhöva gripa in och helt enkelt ta över en oförrätt för att få förlikning. Vad en enskild ättefrände gör drabbar alltså hela ätten. Det har hänt att några ur en familj har begått ett grovt brott mot en annan ätt med resultatet att alla vuxna i förprövarnas ätt dödats och drivits på flykten en sådan ätt har MYCKET svårt att återfå förtroendet. Att ge sig tillkänna som någon ur en bannlyst ätt kan leda till döden även tiotals år senare.

Varjagerna lever på sitt sätt efter egna lagar på gott och ont. Man har ingen överdriven respekt för kungamakt i sig. Varje gång en ny kung tillträder JAFFRAS tron besöker han Varjagernas råd för att visa vilka de är och bli accepterade som konungar över Jaffra och därmed över varjagerna. Det var på ett sådant möte som Solrind träffade Konung Jerker för att sedan lämna Gaul och bli Drottning över Det Enda Landet. Rådet består av ättens ledare, i rådet utser man sedan en ledare för alla Varjager.

Magiker och trollkunniga anses viktiga och behandlas med respetk till skillnad från de södra delarna av landet där de förföljs. Magi är inte konstigare än potatis. Det finns inga självmedvetna maktlystna magiker som lägger sig i folks affärer som Akademiens magiker (Tycker Varjagerna) utan snarare en mer naturnära praktisk magi.

För de som vill spela Varjag (Gaul) och har frågor om folket går det bra att kontakta Sofie Lundbäck, soiluk03@student.umu.se

SLUTLIGEN NÅGRA ORD PÅ VÄGEN…

Saker att tänka på när man spelar människa

*Grundtanken är europeisk medeltid, ungefär samma tid som de 100 åriga kriget, med de slitningar och motsättningar som fanns då.

* En människa ser generellt INTE skillnad på olika mörkeralvsätter. För dem är en mörkeralv fienden. Punkt slut.

* Titlar och rang är viktigt, trots att de sociala kitten luckrats upp. Det är viktigt att visa Drottningen och Hertigen respekt, då man därigenom markerar sin lojalitet med sitt folk.

* Talanter är människor från den bördiga ön Talanta. Det ryktas att de flesta Talanter är flyktingar undan lagen, men det finns ingen som vet hur det egentligen ligger till, mer än då möjligen Hertig Alrik och Drottningen, som har dem i sin tjänst. Ja naturligtvis vet Talanterna det själva….