Moriquendi, mörkeralver, som vi kallar dem, är en av fyra huvudtyper av alver. De utmärker sig till utseendet genom att vara blekare i hyn och ofta mörkare i hårfärg än andra alviska folk. I övrigt är de skapta på samma sätt. Den stora skillnaden finner man, liksom mellan andra typer av alver, på det mentala planet. Moriquendi är till sin natur särskilt individualistiska, anpassningsbara, drivkraftiga och impulsiva. Dessa egenskaper kommer till uttryck i olika grad och på olika sätt inom de olika mörkeralviska folken och ätterna. Medan Sigram, som rent historiskt är den ursprungliga ätten (även om Elgarin ser sig själva som de mörkralver som bevarar den “sanna” mörkeralviska traditionen), är extremt självhävdande och äregiriga, är folket som kallar sig Cuvi (som en gång stöttes ut från Sigram) solidariska och toleranta mot andra folk. (Den mörkeralviska slugheten i affärer har de dock kvar.)

    OBS: Mörkeralver ser sig själva som alver, inte som någon sorts mörka alver jämfört mot de “vanliga” alverna!

    Alla har sig själva som referenspunkt. Calaquendi (ljusalver) kallar sig själva för alver, och de kallar mörkeralverna för mörkeralver. Mörkeralverna gör precis likadant. De kallar SIG för alver, och kallar ljusalverna för ljusalver. (Visst, mer nedsättande benämningar förekommer också, från båda håll.)

    Är du mörkeralv så kallar du dig själv för “alv”, alltid.

Sigrams Ätt

Sigram är det nu största mörkeralviska folket. De bor på nästan hela fastlandet samt ön Kyparissia. Deras samhälle är relativt militärt, men detta håller på att luckras upp under den rådande högkulturen. De är stolta och starka, och tar sig många fri- och rättigheter med andra folk. Ibland till deras nackdel, men alltsom oftast till andras. De följer den nya Drakguden, och kallar honom kaosets och blodets gud. Sigram har genom historien visat en häpnadsväckande förmåga att agera unisont som ett enda stort väloljat maskineri, när ett högre syfte lyckas ena folket.

mhoram_1.jpg

elgarin_2.jpg

Elgarins Ätt

Nästan lika stora är Elgarin. De bröt sig ut från Sigram för c:a 1.800 år sedan på grund av religiösa och politiska meningsskiljaktigheter. (Elgarin dyrkar Rättvisans Gudinna.) Nu bebor Elgarin den stora ön Talanta, och har sin egen kultur. Den renblodigt alviska överklassen styr över de lägre halvbloden, Lumnhinerna. Och allra längst ner finns människor som en sorts livegna. Elgarin är precis lika stolta som Sigram, men lite mer måna om etikett och finess. Deras hov lär vara det mest intrigfyllda av dem alla.

Grå Strändernas Ätt

En gång ett Elgarinskt gille, Stormjägarna, bröt sig dessa skeppsburna mörkeralver ut för att leva fria liv tillsammans med sina ljusalviska vänner. Separationen skedde för c:a 900 år sedan och var våldsam. Sedan dess har de två släktena delvis blandats, och idag talar man om Gråstrandare och Havsalver, som lever sida vid sida på sin undangömda ö i ett mycket demokratiskt samhälle. På haven är de dock fruktat effektiva pirater, när de inte är fullt ärliga handelsmän förstås. De flesta andra folk har flera goda skäl att hysa agg mot dem. De finner vänskap ibland sig själva istället.

grastrand_1.jpg

loriwende_1.jpg

Cuvi

Det minsta av de mörkeralviska folken. Cuvi var från början en samling Sigramska familjer som utvisades för begångna brott. De tvingades leva på flottar på havet, och har sedermera kommit att anpassa sig till detta och bildat det mest mångkulturella och toleranta samhälle denna del av världen känner, genom beblandning med diverse andra folk. Cuvi är kända för sina färgglada kläder, sitt smink, sin livade stämning och sina skrupellösa affärssvindlerier. De har på senare tid öppnat värdshus även på fastlandet.